matpepp

Jag har inte ätit kaviar sen dagis, efter en mycket olycklig incident. När jag stod där vid knäckemacksbordet och skulle välja vilken mjukost jag skulle ha på så upptäckte jag en ny typ av mjukost, Kalles hette den. Jag klämde ut ett stort lager och var glad över den fina rosa färgen och lyckligt ovetandes över vad som komma skall tog jag en stor tugga av knäckemackan, en tugga som lika snabbt spottades ut i panik. Vad var det här för mjukost som smakade så illa? Jag frågade dagisfröken som berättade för mig att det var kaviar. Sen denna dag har jag vägrat befatta mig med detta djävulens påfund tills för en månad sen. Guxxi beskrev sin frukost, knäckemacka med kaviar och ägg, idén kändes plötsligt varken lika främmande eller äcklande. Jag gjorde som så att jag spontanköpte kaviar och ägg gick hem och gjorde mig ett kvällsknäcke. Jag var i extas, smaksensation!

Varför jag imorse som så många morgnar förr, den senaste treveckorsperioden, förgyllde jag min sista surdegsfralla med att bre på rikligt med kaviar och toppa med ett kokt ägg, vackert.